Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kapabilitet

Övergripande teori 

Inom AgeCap är kapabilitet ett viktigt begrepp. Kapabilitet handlar om människors förmågor att nå mål och göra saker som upplevs som värdefulla. I åldrandet påverkas dessa möjligheter av hälsa, genetik, personlighet, intellektuell förmåga, familj, vänner, bostad, arbetsplats, politiska beslut, åldersdiskriminering, fördomar etc. Ett viktigt fokus för centrumets verksamhet är att genom forskningen bidra till att äldres välbefinnande, funktion och delaktighet kan behållas så länge och i så stor utsträckning som möjligt. Begreppet kapablitet kopplas ofta till indiska nationalekonomen och nobelpristagaren Amartya Sens (Sen, 2009) forskning om the capability approach kopplat till utvecklingsfrågor. Även filosofen Martha Naussbaum (Nussbaum, 1997) har utvecklat kapabilitetsbegreppet genom att peka på institutioners ansvar för mänsklig utveckling. Flera forskningsprojekt inom AgeCap handlar om att utveckla metoder för att mäta kapablitet och att utveckla kapabilitetsbegreppet. 

Ingrid Robeyns (Robeyns, 2005)

har tagit fram en modell för praktisk användning av kapabilitetsansatsen. Modellen har använts som inspiration för att ta fram AgeCaps grafiska begrepps modell som du ser här..

Det övergripande syftet med AgeCap är att förstå kapabilitet under åldrandet och hos äldre personer, inklusive faktorer som bestämmer stabilitet och förändring. Dessa centrala faktorer (resurser) bestämmer personers generella levnadsvillkor och inträffar redan från fosterstadiet till sent i livet. Resurser tillgängliga för en individ kan kategoriseras på tre huvudnivåer; MAKRONIVÅ (samhällsnivå), MESONIVÅ (gruppnivå) och MIKRONIVÅ (individnivå).

 

MAKRONIVÅ finns lagar och regleringar som påverkar pension, social säkerhet, arbetsmarknad, hem- och hälsovård, samt organisation och kostnader knutna till dessa. Individens kapabilitet påverkas även av fördomar och stereotypa uppfattningar relaterat till åldrande, samt omständigheter kopplade till den generation man tillhör och till den samtid man lever i.

MESONIVÅ finner vi det dagliga livets sammanhang såsom familjeliv, relationer, sociala nätverk, mötet med hälso- och sjukvård samt för de unga äldre - arbetsplatsen. Vad en individ kan och föredrar att göra är beroende av tillgängliga möjligheter och befintliga begränsningar.

MIKRONIVÅ finner vi hela raden av samlade omständigheter som möjliggör och begränsar äldre personers kapabilitet. Mikronivån är en bred kategori som innefattar exempelvis genetiska anlag, personlighet, fysisk-, psykisk- och social hälsa, livsstil, kognitiv funktion, neurobiologi, psykosociala- och socioekonomiska faktorer, individuella preferenser, utbildning samt arbetsförmåga.

Den enskildes förmåga att omvandla tillgängliga resurser till önskvärda mål (så kallade omvandlingsfaktorer) spelar också in för personens kapabilitet. En viktig aspekt i kapabilitetsteorin är att alla personer ska ha fria val att utföra handlingarna som krävs för att vi ska nå våra mål. Även om alla förutsättningar finns kan vi alltså välja att inte utföra handlingarna som krävs.

Balansen och den relativa vikten av varje faktor varierar mellan individer beroende på effekter av ÅLDER, TIDSPERIOD och FÖDELSEKOHORT.

Forskningsmetoder

Både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder kommer användas och projekt som utvärderar sekulära trender, kroppslig och mental/kognitiv hälsa, neurologisk hälsa, arbete och pensionering, bräcklighet, och självbestämmande kommer inkluderas. Forskare vid centrat och deras nätverk har redan tillgång till stora populationsbaserade databaser.

Planen är att starta nutida interventionsstudier och longitudinella studier av nya kohorter som låter oss täcka hela åldersspannet från 50 till 100 år.

Att mäta kapabilitet

Ett instrument för att mäta kapabilitet hos äldre personer har utvecklats vid Universitetet i Birmingham i Storbritannien. ICECAP-O (ICEpop CAPability measure for Older people) fokuserar, till skillnad från många andra livskvalitetsinstrument, på ett bredare perspektiv och inte bara hälsa och funktionsförmåga. Det kan även användas för hälsoekonomiska analyser.

ICECAP-O har nu översatts till svenska och forskning pågår inom AgeCap för att reliabilitets- och validitetstesta detta instrument. Det är fritt att använda, men ska registreras. Mer information och den svenska översättningen hittar du här.

Kontakta helena.horder@neuro.gu.se om du är intresserad av den svenska versionen av ICECAP-O.
 

Referenser

  • Sen A. The idea of justice. Cambridge: Belknap Press of Harvard University Press 2009)
  • Martha C. Nussbaum, Capabilities and Human Rights, 66 Fordham L. Rev. 273 (1997)
  • Robeyns I. The Capability Approach: a theoretical survey. Journal of Human Development. 2005, 6:1.

 

Sidansvarig: Ingmar Skoog & Pia Gudmundsson|Sidan uppdaterades: 2018-04-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?