Carin Mannheimers pris till forskning om hur matematisk förmåga påverkar pensionen

Carin Mannheimers pris för juniora forskare 2019 går till Pär Bjälkebring som undersöker om man behöver vara ett matematiskt geni för att inte bli fattigpensionär.
Satsuki Murofushi får ett hedersomnämnande för sin forskning om konsekvenserna av betald anhörigvård för äldre hjälpbehövande och betalda anhörigvårdare.

Pär Bjälkebrings forskning handlar om hur personers matematiska förmåga påverkar hur nöjd man är med sin finansiella situationen som pensionär.
–Vi ser att de som inte är bra på att förstå procent och räkna på olika kostnader är mindre nöjda med sin ekonomiska situation som pensionärer, speciellt om man tvingas in i pensionen, säger Pär Bjälkebring, som är AgeCap-forskare på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Systemet för komplicerat

Pär Bjälkebring menar att problemet inte är att människors matematiska förmåga är för låg utan att systemet är alldeles för komplicerat. Idag tas informationen fram av personer som jobbar på bank och med fonder. De tror att alla människor förstår det här.
– Samtidigt som vardagen kräver mer mattekunskaper blir människor sämre på matte, men jag tycker inte att 62-åriga Bertil ska plugga matte utan att han ska få information som gör att han förstår.

Förklara siffror med ord

Finansinspektion har varnat flera gånger för att hälften av alla svenskar inte bara äldre, inte har den matematiska förmåga som krävs för att kunna förstå ränta och inflation och hur det påverkar ens sparande.
Pär och hans forskarkollegor vill ta reda på exakt vilken effekt den matematiska förmågan har för att man ska känna att man har en trygg finansiell situation som pensionär.
–Alla ska väl ha rätt att vara nöjda med sin ekonomiska situation som pensionärer. Vi föreslår att man istället förklarar siffrorna med ord som människor förstår. Man ska inte behöva förstå matematiska formler.

Kontroversiellt ämne

Satsuki Murofushi, AgeCap-forskare på institutionen för socialt arbete får ett hedersomnämnande för sin forskning om betald anhörigvård och vilka konsekvenser det får för äldre hjälpbehövande och betalda anhörigvårdare.
–Det är ett ganska kontroversiellt ämne och det finns många åsikter, men än så länge finns det bara två studier där man har intervjuat den här gruppen, så det är viktigt att få deras eget perspektiv.

Använda pengarna till tolk

Just nu tittar Satsuki Murofushi närmare på tre kommuner som använder det här systemet på lite olika sätt. I det sista skedet av sitt avhandlingsprojektet, ska hon intervjua anhöriganställda och äldre som har en anhöriganställd eller anhörigbidrag. Hon kommer framförallt att använda pengarna från Carin Mannheimers minnesfond till en tolk. Alla anhöriganställda är inte utrikesfödda, men de är överrepresenterade.

Mer obetalt arbete

Satsuki Murofushi ta reda på var skiljelinjen går mellan formell och informell vård och omsorg. Beroende på vad kommunen gör berör det både anhöriga och äldre på ett sätt som ordinarie hemtjänst inte gör.
–I en tid när kommunen drar ner på äldreomsorgsinsatser och anhöriga utför mer arbete än på 1990-talet, kan man fråga sig om man ska dra ner på den betalda anhörigvården. Då begär man också att anhöriga gör mer obetalt arbete. Samtidigt är det viktigt ekonomiska ersättningar som dessa också används på ett ansvarsfullt sätt av kommuner.

FAKTA
CARIN MANNHEIMERS PRIS TILL JUNIORA FORSKARE
Genom en generös donation till AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, kan juniora forskare inom AgeCap söka bidrag för sin forskning från forskningsfonden för Carin Mannheimers Minne.
Carin Mannheimers pris för juniora forskare är på 50 000 kr och ges till alla typer av forskning om åldrande och äldre. Med unga forskare avses personer som ännu inte blivit docenter och som disputerat inom de senaste tio åren.
Carin Mannheimer (1934-2014) var en känd regissör, författare och dramatiker från Göteborg. Hon var bland annat känd för TV-serier som Lära för livet (1977), Svenska hjärtan (1987), Solbacken (2003) och Sista minuten (2013).
Äldrevården och åldrande var ett tema i Carin Mannheimers senare produktioner, bland annat med föreställningen Sista dansen som spelades på Göteborgs stadsteater 2008 och Stockholms stadsteater 2009 för utsålda hus.