Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Almedalsveckan 2017

Äldreboom som kris eller möjlighet

Den demografiska utmaningen var fokus för ett välbesökt seminarium i regi av AgeCap, Göteborgs universitet (GU) under årets Almedalsvecka. Fyra olika GU-forskare presenterade forskning relaterad till Sveriges framtida befolkningsprofil, där vi snart är fler över 65 än under 16 år.

Inom Göteborgs universitets forskningssatsning ”UGOT Challenges” tacklas stora globala samhällsutmaningar tvärvetenskapligt. Ett av sammanlagt sex involverade forskningscentra vid universitetet är Centrum för åldrande och hälsa – AgeCap – som forskar på utmaningar kopplade till den framtida ålderssammansättningen i Sverige och världen.

Här studerar vi äldres kapabilitet, alltså människors förmåga att nå mål och göra saker som man upplever som är värdefulla, berättade Ingmar Skoog, Föreståndare för Agecap och professor i psykiatri vid Göteborgs universitet.Centret involverar även internationella forskare, framför allt vill AgeCap involvera forskare från låg- och medelinkomstländer, eftersom den ökade andelen äldre i relation till yngre är en global fråga och utmaning för allt fler länder.
 

 

 

 

Under Almedalsveckan presenterade så AgeCap fyra seminarieblock med ett urval av centrets forskning. Ingmar Skoog modererade jämte journalisten Anders Palmgren.

Hur representeras äldre i medierna?

Maria Edström, medieforskare vid JMG vid Göteborgs universitet var först ut vid seminariet och pratade om hur äldre representeras i medierna.

Det som kännetecknar äldre i medierna är att de inte finns med så mycket alls, eller att det är väldigt stereotypa skildringar. Medierna är inte orsaken till ålderdiskriminering, men de kan bidra till stereotypa skildringar av ålder som förstärker ”ålderism” i samhället, diskriminering på grund av ålder.

Knappt var tionde person i nyhetsflödet är över 65 år, visar forskning. Det finns dessutom en könsbias i nyhetsflödet, med tre män på varje kvinna i nyheterna.

De som är lite mer intresserade av äldre är faktiskt reklambranschen – men då är det fokus på de resursstarka äldre. Man kallar det ”den grå marknaden”, berättade Maria Edström.

Även ifråga om mediekonsumtion finns stora utmaningar. Det är till exempel bara äldre som i någon större utsträckning fortfarande tittar på ”linjär TV”, det vill säga program på ordinarie sändningstid istället för on-demand. Jan Helin, programdirektör på SVT och deltagare i GU:s seminarium, menade att det därför var en stor utmaning att presentera linjär TV till yngre mediekonsumenter.

Casten Almqvist, vd TV4-gruppen och paneldeltagare vid seminariet, menade att TV4 för att motverka åldersdiskriminering bland annat satsar på program som lockar större och bredare publik snarare än inslag riktade till alltför specifika åldersgrupper.

En relaterad fråga är huruvida äldre också kan arbeta på medierna. Marianne Rönnberg Galmor, tidigare medarbetare vid TV4, TT med fler mediebolag, numera chefredaktör för lokaltidningen Bjuvsnytt, var besviken på bristen på möjligheter.

När man är i den här åldern får man inte synas i rutan, menade Rönnberg Galmor.

Katarina Brännström, riksdagsledamot (M), reagerade på begränsningarna:
Det dumma är att man slänger ut människor när de är 67. Vi kommer inte att ha råd att inte låta folk över den åldern att jobba.


Äldre i politiken

Nästa forskningspresentation hölls av Maria Solevid, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Solevid, som är undersökningsledare vid SOM-institutet, hade undersökt äldres politiska representation, det vill säga om de är otillräckligt representerade i politiken.

Och svaret är tydligt ”ja” om man tittar på riksdagen, men inte lika tydligt ”ja” om man tittar på kommunfullmäktige. Och medelåldern har gått ned i riksdagen, men upp på kommunfullmäktigenivå, berättade Solevid.

Om man sedan tittar på vilka som dyker upp vid valurnorna visar AgeCaps:s forskning att de allra äldsta (över 75 år) röstar i mindre utsträckning än befolkningen i stort. Men gruppen 55-65 gör det å andra sidan allra mest.

Frågor som prioriterades extra mycket av äldre var, förutom självklara teman som äldrefrågor, även skola och utbildning, sjukvård med fler politikområden.

Är partierna dåliga på att engagera äldre till politiken? frågade moderatorn Anders Palmgren, och vände frågan till ett antal närvarande representanter från de politiska partiernas ungdomsförbund.

Niklas Säwén, förbundsstyrelseledamot Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU), menade att Socialdemokraterna var glada för att få nya medlemmar i alla ålderskategorier, men att partiet hade uppsatta mål för att värva framför allt nya unga medlemmar.
En grupp som är väldigt överrepresenterad i politiken är medelålders personer, och då framför allt medelålders män, sade Niklas Säwén.

Katarina Brännström (M) tyckte å sin sida det var ett problem att inte äldre lyftes fram på det sättet som brukar ske med yngre.
Det finns ju jättemånga människor som skulle kunna bli bra politiker när de är 55, sade Brännström.

Christina Rogestam, ordförande Sveriges Pensionärsförbund (SPF), pekade på att partisekreterarna brukar säga just att frågan att rekrytera äldre till politiken är viktig, men att de sedan hänvisade till beslut vid möten på lokal politisk nivå som inte gav prioritet åt detta.

Ingmar Skoog ställde den kontroversiella frågan om det alltid är rätt att äldre är med och bestämmer, exempelvis när det handlar om frågor som Brexit, där äldre röstar stick i stäv med vad yngre vill, trots att det är de yngre som ska vara med och leva i det samhälle som formas genom sådana omröstningar.

Christina Tallberg, ordförande Pensionärernas riksorganisation (PRO), replikerade:
Jag tror att många äldre har ett väldigt stort ansvar, på samma sätt som yngre. Om man har gått i pension skulle man alltså annars inte få säga till om något annat än äldrefrågor, och det vore ju fullkomligt orimligt. Vi finns ju i ett sammanhang.

Det blir väldigt tråkigt om man sätter unga mot äldre. Det handlar ju om vems intressen som förs, och inte bara om representation, lade Elin Morén, vice förbundsordförande Ung Vänster till.


Vilka får, kan och vill jobba vidare?

Nästa GU-forskare som presenterade forskning relaterad till demografiska utmaningar var Daniel Seldén vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Seldén forskar om på möjligheter och motivation till fortsatt arbete efter dagens pensionsålder.

Måste vi generellt sett arbeta längre? Ja, det måste vi, för att vi ska klara av den skattefinansierade välfärden med mera. Men det ser väldigt olika ut med olika gruppers möjlighet att arbeta längre, inledde han.

Daniel Seldén visade sedan upp ett fyrfältsdiagram med fyra olika scenarier för äldres arbetskapacitet och -vilja. Vissa grupper har exempelvis en vilja att arbeta längre – men kan inte, andra vill inte men kan, åter andra både kan och vill medan en grupp vare sig kan eller vill.
Vill man men kan inte så är det politikens ansvar att göra så det går. Men vill man inte fast man kan så bör det inte vara det offentligas ansvar att försörja individen, fastslog Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet (LUF).

Sandra Fogelberg, sammankallande i förbundsstyrelsen för Grön Ungdom, kommenterade: 

En nyckel till att få fler att jobba länge är ett hållbart arbetsliv. Det kan handla om att ta ett friår, eller att fortbilda sig så att man kan hänga med.

Om det offentliga pensionssystemets resurser inte skulle motsvara behoven hos en allt större andel äldre skulle i slutänden alternativa lösningar behöva diskuteras. Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare hos barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S), utvecklade regeringens synpunkter.

Det är viktigt att man har ett pensionssystem som ger en rimlig, godtagbar nivå. Men systemet kan också förändras, som hösten 2016, när många nya människor kom till vårt land. Och det finns olika sammanhang där individ och grupp kan komma samman, sade Harby Samuelsson.

Moderatorn Anders Palmgren frågade Madeleine Harby Samuelsson om den som vill jobba längre ska kunna göra det.

Vi ska åt det hållet, ja, svarade Harby Samuelsson.

Sofia Fölster, vice förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet (MUF), ifrågasatte emellertid regeringens rådande politik:
Vill ni att de äldre ska kunna jobba längre? Då förstår jag inte varför regeringen nyligen har höjt skatten för att ha äldre anställda.

Madeleine Harby Samuelsson svarade emellertid att det funnits andra frågor att prioritera i sammanhanget, varför skattehöjningen i detta fall befunnits nödvändig.


Det historiska perspektivet

Den sista GU-forskaren att presentera forskning relaterad till åldrande och ändrad demografi var Ulrika Lagerlöf Nilsson vid Historiska studier. Hon pekade på hur dagens utmaning var betydande, men på intet sätt unik i ett historiskt perspektiv.

I början av 1900-talet skedde till exempel en väldig inflyttning till storstäderna, driven av industrialiseringen. Det var de yngre som då flyttade in till städerna, medan de äldre blev kvar på landsbygden.

Faktum är att det var först 1913 som Sverige – som första land i världen – fick en generell statligt reglerad pension.

Det vi lever i idag är efterkrigstidens välfärdssystem, berättade Lagerlöf Nilsson.

Ska man tolka det som att dagens system inte kommer att hålla? frågade moderatorn Anders Palmgren.

Så kan man se det ja, utifrån forskningen, bekräftade Ulrika Lagerlöf Nilsson.

Flera paneldeltagare vid detta seminarieblock pekade på hur det historiska, och framtida, perspektivet på detta sätt kan komma att ge lösningar som vi ännu inte känner till.
Det kommer att komma nya innovationer, och vi kommer att organisera arbetet på andra sätt, så att vi får en äldreomsorg som fungerar för alla, sade Madeleine Harby Samuelsson.

Harby Samuelsson påpekade också hur folk oftare kunde bli blinda och döva förr i tiden, och då inte längre kunde delta i arbete och samhällsliv på samma sätt som tidigare.
Men idag har man hörapparater och starroperationer, så att folk kan delta längre.

Som huvudsaklig finansiär till AgeCap står Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, vars generaldirektör Ethel Forsberg också deltog i panelen vid AgeCaps Almedalsseminarium. Hon pekade också på andra betydande forskningsatsningar:
Regeringen föreslog för riksdagen att bygga upp långsiktiga, nationella forskningsprogram, och ett sådant var just ett välfärdsprogram om hur man skulle få välfärden att räcka till.

Forsbergs tydligaste erfarenhet från seminariet var en spännande forskningsprognos som hade presenterats redan vid seminarieinledningen:
Antagandet att den första 200-åringen troligen redan har fötts, det tar jag med mig! sade Ethel Forsberg.


 

JOAKIM RÅDSTRÖM
Frilansjournalist

E-postadress: freelance@joakimradstrom.com

Äldreboom - kris eller möjlighet?

En AgeCap-presentation i Almedalsveckan 2017.

Sidansvarig: Ingmar Skoog & Hanna Falk|Sidan uppdaterades: 2017-07-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?