Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Studier

AgeCap har unik tillgång till stora dataset som tillåter oss att fullfölja det beskrivna forskningsprogrammet. Stor del av datan är longitudinell, insamlad över en lång tidsperiod och det finns data redan från medelåldern. Vi har även data från stora sampel av väldigt gamla individer. Våra dataset är breda nog att studera samtliga forskningsområden och djupa nog att tillhandahålla omfattande information relaterat till varje område. Tillgängliga databaser och populationer finns beskrivna nedan.

Populationsstudierna i Göteborg

Detta är longitudinella studier där representativa populationer av äldre i Göteborg har följts i upp i över 40 år. Studierna täcker medelåldern (Kvinnoundersökningen, KVUS), unga äldre (H70), äldre (H85) och mycket gamla personer (95-plus).

  • KVUS startade 1968 då 1462 kvinnor i åldern 38-60 rekryterades. Senaste uppföljningen gjordes efter 41 år. Nästa uppföljning kommer att ske 2015.
  • H70-studierna har sedan 1971 undersökt födelsekohorter av 70-åringar födda 1901-02 (följda över 30 år), 1906-07 , 1911-12 , 1922 och 1930 (följda över 9 år). En ny kohort av 70-åringar födda 1944 undersöks från februari 2014 på Wallinsgatan i Mölndal.
  • H85 startade1985 då 494 85-åringar födda 1901-02 rekryterades. Dessa följdes sedan under 20 år. En ny studie av 85-åringar födda 1923-24 startade 2009 med uppföljning vid 88 och 90 års ålder. En kommande studie av 85-åringar födda 1930 är planerad år 2015.
  • 95-plus startade 1996 och fram till 2012 rekryterades totalt 950 personer. Denna studie är så vitt vi vet den största epidemiologiska studien i världen av personer över 95 år.
  • I Sahlgrenska suicidstudier, som startade år 2000, studeras riskfaktorer för suicidalt beteende hos äldre. Här ingår förutom populationsstudier och registerstudier även kliniska studier. Ett hundra tre personer ( 70+) som vårdats på sjukhus i samband med suicidförsök har deltagit i en prospektiv studie. För närvarande pågår en studie där instrument för bedömning av suicidrisk testas i samband med akut psykiatrisk omhändertagande.
     

Alla sampel är systematiskt utvalda baserade på födelsedatum från det svenska befolkningsregistret. Både personer som lever hemma och på boende har inkluderats. Samma undersökningsmetoder har använts i samtliga studier och har hållts i princip identiska mellan uppföljningar för att resultat ska kunna jämföras över tid. Undersökningen omfattar psykiatrisk intervju, somatiska undersökningar, tester av sjukgymnast, anhörigintervju, blodprov med omfattande laboratorieanalyser samt psykologtest. Vi undersöker bland annat ADL (Activities of Daily Living) och IADL (Instrumental Activities of Daily Living), kognitiv och emotionell funktion, fysisk funktion, sensorisk funktion, social funktion (socialt nätverk och andra sociala förhållanden) och psykiatrisk funktion samt kronisk sjukdom. Vidare ingår data relaterad till socioekonomisk status, civilstånd, levnadsvillkor, bostadssituation, utbildning, religiositet, hobbys och livshändelser. Slutligen ingår neurobiologisk undersökning i form av datortomografi (CT) och magnetröntgen (MR) av hjärnan samt lumbalpunktion och analys av hjärn-ryggmärgsvätska. Journalinformation från alla större sjukhus, geriatriska och psyiatriska institutioner samt polikliniska mottagningar i Göteborg utvärderas för att finna fall av psykiska och somatiska sjukdomar. Demens, depression, psykotiska sjukdomar, sömnproblem, ångestsjukdomar, och post-traumatiskt stresssyndrom (PTSS) diagnostiseras enligt DSM-III-R och DSM-IV. Somatiska sjukdomar klassificeras enligt etablerade kriterier.

Panelundersökningen av åldrande och de äldre (PSAE)

I takt med att befolkningen åldras ställs vi inför en demografisk utmaning med omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser. Hur vi skall förhålla oss till denna utmaning beror bland annat på:

a) i vilken utsträckning hälsoläget bland de äldre förbättras, försämras eller förblir konstant;

b) i vilken mån äldre människor kommer att stanna kvar i arbetslivet;

c) de äldres sociala nätverk och vilken typ av support dessa nätverk kommer att bidra med samt,

d) i vilken mån äldre människor kommer att vara produktiva även efter det att de lämnat arbetsmarknaden.

I slutet av 1990-talet gav regeringen forskningsråden i uppdrag att stärka forskningen kring äldre människors levnadsförhållanden. Detta blev upprinnelsen till den undersökning som kom att gå under namnet ”Panel Survey of Ageing and the Elderly” (PSAE) och som genomfördes under åren 2002 och 2003. Genom sin unika design, integrationen med den årliga ”Undersökning av Levnadsförhållanden” (ULF) och utnyttjande av registerdata, kunde PSAE redan från början erbjuda en information med unik bredd samt ett longitudinellt upplägg som erbjuder möjlighet att studera olika faser av åldrande från levnadsförhållande bland äldre arbetskraft, vägen från arbete till pensionering, social integrering, familjerelationer, hälsoutveckling samt behov av hjälp och omvårdnad bland de allra äldsta. PSAE uppdaterades under åren 2010 och 2011 vilket gör att delar av PSAE innehåller detaljerad individuell data som täcker mer än 30 år. Dessutom utökades PSAE med ett sampel av 2,000 extra individer i ålderskategorin 65 . Därigenom kunde vi bibehålla och stärka PSAE som en långsiktig nationell forskningsinfrastruktur som kan förse forskare och andra användare med relevanta data om äldre människors levnadsförhållanden. Uppdateringen stärkte också PSAE:s longitudinella kapacitet och möjliggjorde även en rad analyser som rör frågor om förändring och kausala relationer. Uppdateringen av PSAE genererade en unik databas och möjliggjorde avancerade analyser av några av de mest pockande frågeställningar som vårt samhälle står inför. 

Tvillingstudie på äldre individer

Tvillingstudien "OCTO-twin" (origins of variance in the oldest old) planerades under sent 80-tal och blev den första stora populationsbaserade longitudinella studien av tvillingar inom de äldsta äldre när datainsamlingen startade 1991. Baserat på befintligt kända genetiska influenser som demonstrerats tidigare under livsspannet, var studien designad för att undersöka om genetiska faktorers påverkan minskade, ökade eller fortsatte vara densamma för olika aspekter av beteenden. Studiedesignen baseras på fem mätningspunkter under ett tvåårsintervall. Vardera datainsamling tog tre år att sammanställa. Tvillingarna utsågs från svenska tvillingregistret, vilket innehåller gedigen information om individernas tidigare livsstil och uppväxt. Omfattningen av databasens innehåll samt den långa tidsramen tillåter analyser av komplexa fenomen, inklusive jämförelser mellan enäggs- och tvåäggstvillingar, för att mäta den relativa påverkan av genetiska och miljömässiga faktorers inverkan på multipla aspekter av gerontologisk relevans. Frågor som har inkluderats i utvärderingsbatteriet var från början utvalda baserat på demonstrerad åldersrelevans, relevans till olika discipliners perspektiv inom gerontologisk litteratur samt att de var icke-invasiva. Mätningar valdes också för att tillåta utökning till äldre åldrar från tidigare fynd inom SATSA-studien, H70-studien och OCTO-studierna. Undersökta områden inkluderar hälsa och funktionsförmåga, kognitiv funktion, personlighet, livskvalitet, personlig kontroll och psykisk hälsa, interpersonella relationer, och funktionella skattningar. Tilläggsinformation samlades in under genomgång av medicinska - och tandläkarjournaler.

Interventionsstudier för äldre personer

Dataset från ett antal multiprofessionella och multidimensionella interventionsstudier kommer att användas i AgeCap. Studien ”Äldre personer i riskzonen” inkluderade hemmaboende äldre vuxna vid risk att bli sköra. Studien var randomiserad, trearmad, singel-blind och kontrollerad och innefattades av ett representativt sample av 459 oberoende hemmaboende äldre vuxna som var 80 år och äldre. Ett preventivt hembesök jämfördes med fyra veckors multiprofessionella seniorgruppsmöten i kombination med ett uppföljande hembesök. Resultatet har använts för att sätta upp interventionsstudien ”Livslots Angered” som är en randomiserad kontrollerad studie av ett kommunbaserat hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande program för äldre vuxna födda i Finland och västra Balkan. Deltagarna randomiseras till en av två studiearmar; fyra veckors multiprofessionella seniorgruppsmöten i kombination med ett uppföljande hembesök eller kontrollgrupp. Studiegruppen inkluderar 130 slumpmässigt utvalda personer från Finland och västra Balkan som är 70 år eller äldre och bor självständigt i sina egna hem. Implementeringsprocessen studeras jämsides med införandet av interventionen.

Den tvåarmade Vårdkedje-studien syftade till att upprätta en sammanhängande vårdkedja för sköra äldre patienter från akutmottagning till det egna hemmet. Studien var randomiserad och tvåarmad med ett års uppföljning där hemmaboende sköra äldre (främst 80 ) inkluderades. Studiegruppen innefattade 161 äldre personer som sökt vård vid akutmottagningen och skrivits ut till det egna hemmet i samhället. Inklusionskriterium var 80 år och äldre personer eller personer 65 till 79 år med minst en kroniskt sjukdom och beroende in minst en daglig aktivitet (ADL). Implementeringsprocessen utforskas och analyseras längs interventionen.

Evidens från Vårdkedje-studien har använts för att upprätta ett vårdprocess-program som i sin tur utvärderas; “Från interventionsstudie (RCT) till fullskalig implementeringsforskning”. Detta program kommer följas upp i ett år och inkluderar sköra hemmaboende äldre personer (75 år och äldre). Syftet är att utvärdera hur hållbara fördelarna är för äldre personer när programmet implementeras i en verklig kontext och hur framgångsrikt programmet är när det gäller att identifiera sköra äldre med komplexa behov. Totalt tillfrågas 80 äldre personer att delta i utvärderingen av programmet och uppföljning sker efter 3, 6, 12 och 24 månader. För att fördjupa förståelesen av äldres kapacitet att välja och av att ha dessa val som bestämmande faktorer för sina handlingar trots skörhet och beroende i dagliga aktiviteter (ADL), kommer undergrupper att analyseras. Sex till åtta av de äldre personerna kommer följas med upprepade kvalitativa intervjuer efter 3, 6, 12 och 24 månader.

Pågående studie

En proband gör blocktestet som är en del av den studie av 70-åringar just nu.

Sidansvarig: Ingmar Skoog & Hanna Falk|Sidan uppdaterades: 2015-09-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?