Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Daglig dryck kan hjälpa personer med tidiga tecken på Alzheimers

Nyhet: 2016-03-10

Medicinskt livsmedel i form av en daglig näringsdryck kan hjälpa till att bevara minne, förmåga att tänka och utföra vardagliga sysslor, samt reducera minskningen av hjärnvolym hos personer med tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Det visar en tvåårig EU-finansierad studie, som forskare från Sahlgrenska akademin deltagit i.

Den 10 mars presenterades huvudresultat från den europeiska kliniska prövningen LipiDiDiet vid kongressen Advances in Alzheimer’s Therapy (AAT). Studien visar att ett dagligt intag av en näringsdryck betecknad som “ett livsmedel för särskilda medicinska ändamål” kan hjälpa till att reducera minskningen av hjärnvolym hos personer med tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Detta gällde särskilt i hippocampus-området, den del av hjärnan som hjälper till att lagra korttidsminnen för långsiktigt återkallande.
Hos de som startade interventionen tidigt och hade ett regelbundet intag av näringsdrycken såg man också att minne och förmåga att tänka och utföra vardagliga sysslor var bättre bevarade. Drycken innehåller “Fortasyn Connect” som är en speciell kombination av fettsyror, vitaminer och andra näringsämnen.

Första gången

Detta är första gången en randomiserad, dubbelblind, klinisk prövning har visat att näringsintervention kan hjälpa till att bevara förmågan att utföra vardagliga sysslor så som att betala räkningar eller lokalisera sig i omgivningen hos personer med tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Förmågorna är mätta med hjälp av Clinical Dementia Rating-Sum of Boxes (CDR-SB) som är ett kombinerat mått på tankeförmåga och utförandet av vardagliga sysslor. Detta är en viktigt upptäckt eftersom det inte finns några godkända farmaceutiska alternativ för personer med tidiga tecken på Alzheimers sjukdom.

Forskare från Sahlgrenska akademin och Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap) har varit delaktiga i LipiDiDiet-projektet från start. Professor Kaj Blennow är projektledare för enheten som handlar om biomarkörer där analyser pågår för att utröna om behandlingen har effekt på amyloid- eller tau patologin, och nedbrytning av nervceller. Professor Ingmar Skoog och docent Deborah Gustafson är involverade i huvudprojektet genom bidrag av data från de stora befolkningsstudierna i Göteborg.

Ingen kognitiv nedgång

Studien fann inte att behandlingen hade någon effekt på generell kognitiv funktion (vilket var det primära syftet att undersöka). Kognitiv nedgång under studieperioden var mindre än vad som förväntades när studien designades för 10 år sedan, så skillnaderna som fanns mellan de två grupperna var för små för att vara statistiskt signifikanta. Projektkoordinator professor Tobias Hartmann, Saarland University i Tyskland, förklarade att detta är den troligaste orsaken till att studien inte gav det förväntade resultatet.

– De här resultaten är extremt värdefulla eftersom de ger oss en ökad förståelse för betydelsen av näringsinterventioner vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom som vi nu är bättre på att diagnosticera men oförmögna att behandla eftersom det saknas godkända farmaceutiska alternativ. LipiDiDiet-studien illustrerar att näringsintervention kan hjälpa till att bevara hjärnvävnad och även minne samt patienters förmåga att utföra dagliga sysslor - troligen de mest besvärliga aspekterna av sjukdomen. Vi ser fram emot resultaten av kommande analyser samt av förlängningsstudien på sex år, vilka kommer ge ytterligare insikter, säger Hilkka Soininen, läkare och professor i neurologi från Östra Finlands universitet, som ledde den kliniska studien som del av LipiDiDiet-projektet.

Del av EU-projekt

Den kliniska prövningen, ledd av professor Hilkka Soininen, är del av ett stort EU-projekt (LipiDiDiet) för att utforska terapeutisk och preventiv inverkan av näring på neural och kognitiv function under åldrande, Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. LipiDiDiet är finansierat av Europeiska kommissionens Sjunde ramprogram (FP7) och koordinerat av professor Hartmann, Saarland University i Tyskland.

Fortasyn Connect valdes ut, baserat på resultat från ett tidigare EU-projekt (LipiDiet) av ett konsortium med ledande forskare från 19 europeiska institutioner, för denna multicenter-studie som involverade 311 patienter.

Nästan 47 miljoner människor har Alzheimers sjukdom eller annan demenssjukdom som det idag saknas behandling för. Denna siffra förväntas dubbleras var 20:e år, för att nå 74.7 miljoner 2030 och 131.5 miljoner 2050.

Kontakt

För vidare information eller för kontakt med professor Soininen eller professor Hartmann, var vänlig kontakta:

Deborah Gustafson, docent Sahlgrenska Akademin
deborah.gustafson@neuro.gu.se

Kaj Blennow, professor Sahlgrenska Akademin
kaj.blennow@neuro.gu.se
 

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Ingmar Skoog & Hanna Falk|Sidan uppdaterades: 2017-06-01
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?